Psykologi som ämne syftar till att förstå och förklara människors tankar, känslor och beteenden. Därför kan psykologi hjälpa oss att närma oss frågor som vem som löper större risk att hamna i kriminalitet och vad som kan få en människa att begå brott.
Psykologi är dock inte det enda ämne som behövs för att förstå kriminalitet. Sociologi, ekonomi, geografi och medicin bidrar också med viktiga perspektiv. Tillsammans ger de olika teorierna en mer helhetsinriktad förståelse av brottslighet.
Olika typer av teorier
Teorier om brott fokuserar på olika förklaringsnivåer. Vissa betonar samhällets struktur, andra gruppens påverkan och andra individens biologiska eller psykologiska förutsättningar. Översikten nedan sammanfattar fem vanliga sätt att ordna dessa perspektiv.
Teoriöversikt
Fem sätt att förklara varför brott uppstår
Brottsteorier brukar samlas kring några återkommande perspektiv. Vissa börjar i ojämlikhet, andra i gruppens påverkan och andra i individen, konflikter eller platsens betydelse.
Samhällsinriktade teorier
Dessa teorier menar att brottsliga beteenden kan växa fram ur större samhällsstrukturer som ekonomisk ojämlikhet, segregation eller brist på utbildningsmöjligheter.
Socialt fokuserade teorier
Här betonas socialisation, grupptryck och uppväxtmiljö. Gruppens normer och relationer kan påverka om brottsligt beteende blir tänkbart eller normalt.
Individfokuserade teorier
Dessa förklaringar fokuserar på biologiska och psykologiska faktorer, som neuropsykologiska svårigheter, aggressivitet eller svag impulskontroll.
Makt- och konfliktteorier
Dessa teorier kopplar brott till konflikter mellan grupper och till ojämn maktfördelning. De frågar också vem som får definiera regler, avvikelser och straff.
Geografiska teorier
Här står platsen i centrum. Vissa miljöer skapar större möjligheter för brott eftersom anonymiteten är högre och den sociala kontrollen svagare.
Ingen enskild teori räcker för att förklara all brottslighet. Ofta uppstår kriminalitet i samspelet mellan individ, grupp och samhälle.
Hur teorierna används
Kriminologiska teorier används inte bara för att beskriva varför brott sker. De används också för att identifiera riskfaktorer, förstå skyddsfaktorer och diskutera hur brott kan förebyggas. En biologisk teori kan till exempel hjälpa oss att förstå impulskontroll, medan en social teori kan synliggöra hur skolmiljö, segregation eller gruppnormer påverkar beteenden.
Reflektera
Vad tror du har störst betydelse för att brott ska begås eller inte: individen, gruppen eller samhället? Frågan saknar ett enkelt svar, men den visar varför flera perspektiv behövs samtidigt.
Källor: Granhag, P. A., Strömwall, L. A., Ask, K. & Landström, S. (2021). Handbok i rättspsykologi. Liber. Howitt, D. (2002). Forensic & Criminal Psychology. Pearson Education.
