CrimeExplained
Artiklar
Djupgående analys av kriminologi, rättspsykologi och kriminellt beteende.
Teorier om brott
En tydlig introduktion till de viktigaste brottsteorierna inom psykologi, sociologi, ekonomi, geografi och biologi.
Läs artikel
Individfokuserade teorier om brott
Hur biologisk sårbarhet, neuropsykologi och impulskontroll används för att förstå brottsrisk på individnivå.
Läs artikel
Genetik och brott
Vad forskning om gener, aggression och upprepat våld faktiskt säger, och vad den inte kan förutsäga.
Läs artikel
Den brottsliga hjärnan: adhd, hjärnskador, empati och risk
Hur hjärnans funktion, exekutiva svårigheter, adhd och hjärnskador kan påverka risk utan att ensamt förklara kriminalitet.
Läs artikel
Moral och brottsligt beteende: Kohlberg, SAT och moraliska val
Hur moralutveckling och situationsbedömning påverkar om brott uppfattas som otänkbart, möjligt eller rättfärdigat.
Läs artikel
Socialt fokuserade teorier om brott
En översikt över hur sociala grupper, normer, makt och livsvillkor används för att förstå varför brott uppstår.
Läs artikel
Ekonomiska och sociala förhållandens kopplingar till brott
Hur familj, skola, framtidstro, segregation och bostadsområdets livsvillkor hänger samman med risk för brott.
Läs artikel
Makt och konflikter orsaken till kriminalitet
Hur konflikter, kulturella normer och maktskillnader används för att förklara kriminalitet.
Läs artikel
Strainteori om brott
Hur blockerade möjligheter, påfrestningar och negativa erfarenheter kan öka risken för brott.
Läs artikel
Kontrollteorier om brott
Varför sociala band, formell och informell kontroll samt självkontroll används för att förklara varför människor begår eller inte begår brott.
Läs artikel
Stämplingsteori och självuppfyllande förväntningar
Hur samhällets reaktioner, stämpling och negativa förväntningar kan förstärka en kriminell självbild.
Läs artikel
Social inlärning
Hur brottsliga beteenden kan läras in genom relationer, belöningar, grupptryck och neutralisering.
Läs artikel
Psykisk ohälsa och kriminalitet
Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland dömda än i befolkningen i stort, men leder sällan i sig till kriminalitet.
Läs artikel
Gärningsmannaprofilering
Hur utredare analyserar brottsplats och beteende för att säga något om vem gärningspersonen är och var den finns.
Läs artikel
Deduktiv gärningsmannaprofilering
Hur slutsatser om en gärningsperson dras utifrån fakta och bevis från det enskilda fallet, snarare än statistik från tidigare brott.
Läs artikel
Geografisk gärningsmannaprofilering
Hur platserna för länkade brott används för att förutsäga var en gärningsperson troligen bor och rör sig.
Läs artikel
Induktiv gärningsmannaprofilering
Hur förutsägelser om en gärningsperson byggs på statistiska mönster från tidigare uppklarade brott.
Läs artikel
Rättspsykologi
Hur kunskap om tankar, känslor och beteenden tillämpas i utredningar, domstolar och kriminalvård.
Läs artikel
Vittnespsykologi
Hur människor uppfattar, lagrar och återger minnen av händelser de bevittnat, och varför minnet är rekonstruerande snarare än exakt.
Läs artikel
Att känna igen ansikten
Hur ansiktsigenkänning fungerar och varför vittnen ofta är mindre tillförlitliga vid identifiering av främlingar än de tror.
Läs artikel
Minnesprocessen och rekonstruktiva minnen
Hur minnen skapas, lagras och byggs om varje gång de återkallas, snarare än spelas upp exakt som de en gång hände.
Läs artikel
Vad påverkar våra minnen
Faktorer som stress, uppmärksamhet och tid som formar hur väl ett vittne minns en händelse.
Läs artikel
Vilseledande information och falska minnen
Hur ledande frågor och information som mötts efter en händelse kan förvränga eller till och med skapa minnen som aldrig hänt.
Läs artikel
Vittneskonfrontationer
Hur konfrontationer och identifieringsförfaranden hos polisen utformas, och vad som gör dem mer eller mindre tillförlitliga.
Läs artikel