Induktiv gärningsmannaprofilering

Induktion handlar om att dra generella slutsatser om gärningspersonen i det enskilda fallet baserat på mönster från tidigare brottsfall. Man använder statistiska data, lagbundna mönster och kunskaper om grupper av förövare för att dra sina slutsatser. Den deduktiva profileringen har främst använts på specifika brott så som seriemord och våldsbrott medan den induktiva profileringen används på många fler brottskategorier så som inbrott eller stöld.

Klassificering av brott

Vid induktiv gärningsmannaprofilering analyserar man återkommande mönster i tidigare utförda brott med lagförda förövare. Syftet är att identifiera olika brottstyper, exempelvis efter vilka beteenden och detaljer som ofta förekommer tillsammans. Sedan kopplas olika egenskaper hos gärningspersoner ihop med de olika typerna av brott.

Induktiv profilering av mordbrännare

För att förstå hur induktiv profilering kan användas i brottsutredningar kan vi titta på en studie av Carter och Fritzon (1998), där de analyserade mordbrännare.

Först skapades en databas med uppklarade fall som uppfyllde vissa kriterier, i detta fall mordbrand. Varje fall kodades sedan utifrån olika aspekter. Man tittade på exempelvis brottsplatsen, om gärningspersonen stannade kvar på platsen samt vilka konsekvenser branden fick. Även gärningspersonerna kodades utifrån egenskaper som ålder, utbildningsnivå och eventuell missbruksproblematik.

Med hjälp av statistisk analys identifierades sedan mönster i materialet, vilket ledde till att olika typer (kluster) av brott kunde urskiljas baserat på likheter i tillvägagångssätt.

I Carter och Fritzons studie identifierades bland annat följande kluster:

• Expressiv person: gärningen syftar till att få uppmärksamhet från exempelvis familj eller myndigheter; kopplas ofta till självskadebeteenden.
• Instrumentell person: gärningen är riktad mot en specifik person eller institution, ofta som en form av hämnd.
• Expressivt objekt: branden riktas mot en plats eller byggnad som har en särskild betydelse för gärningspersonen.
• Instrumentellt objekt: branden är mer opportunistisk och saknar ett personligt symbolvärde.

Dessa brottstyper kopplades därefter till gärningspersonernas egenskaper. Analysen visade då följande gällande gärningspersonerna:

• Expressiv person lider ofta av psykisk ohälsa, såsom depression eller psykos.
• Instrumentell person har oftare lägre utbildningsnivå, missbruksproblem och relationssvårigheter.
• Expressivt objekt förekommer ofta hos personer som tidigare anlagt bränder.
• Instrumentellt objekt kopplas ofta till yngre gärningspersoner som tidigare varit i kontakt med polis eller myndigheter.

Sammanfattningsvis bygger den induktiva metoden på att använda statistik och tidigare fall för att skapa profiler av gärningspersoner. En styrka är att den vilar på ett stort empiriskt underlag, vilket gör den mer objektiv och mindre beroende av subjektiva tolkningar. Samtidigt kan en svaghet vara att profilerna blir relativt generella och inte fullt ut fångar det unika i enskilda fall.