Den geografiska förekomsten av brott är inte slumpmässig utan beror på vilka rutiner och vanor som gärningspersonen har. Var gärningspersonen utför ett brott kan säga något om gärningspersonen men själva lokaliseringen är också intressant för att kunna gripa förövaren. I en geografisk profilering försöker man identifiera platser där gärningspersoner bor, arbetar eller agerar.
Beslutet att begå ett brott
Människor väger kostnader mot vinster innan de fattar beslut. Detta gäller även beslutet att begå brott. Personen kommer att fundera över vilken potentiell nytta som beteendet kan leda till, exempelvis social status, pengar eller hämnd, och sedan väga det mot hur stor risken är: kommer jag att bli upptäckt eller straffad.
Platser som gärningspersonen oftare befinner sig i har hen mer kunskap om, vilket ger en känsla av ökad säkerhet när man agerar i dessa områden. Den förväntade kostnaden minskar alltså. Eftersom gärningspersonen oftare befinner sig i området så finns det också fler tillfällen att utföra brott som uppstår där. Man kanske ser en person som hen vill hämnas på (upplevd nytta) på ett ställe med få vittnen (förväntad kostnad minskar), vilket skapar ett tillfälle och därmed ett beslut att utföra ett våldsbrott.
Människor är också till sin natur lata och tenderar att i större utsträckning begå brott i den fysiska närheten eftersom det kräver mindre ansträngning.
Marodörer och pendlare
Gärningspersoner kan kategoriseras in i två olika typer: de som utför sina brott där de också till vardags befinner sig. Denna typ av gärningsperson kallas för marodörer. Den andra typen utför sina brott utanför den zon där de vanligtvis befinner sig i. Denna typ av gärningsperson benämns pendlare.
Olika typer av gärningspersoner tenderar att vara marodörer och pendlare. Exempelvis är oftare serievåldtäktsmän marodörer medan serieinbrottstjuvar oftare är pendlare. Detta kan kopplas samman med hur vi fattar våra beslut. Att genomföra inbrott i ett annat område än där du bor minskar risken för att någon ska känna igen dig, och du kan öka nyttan genom att genomföra brottet i ett rikare område. På samma sätt kan en våldtäkt begås i ditt närområde på grund av att man identifierat offer i sin vardagsmiljö, vet när och var det rör sig lite människor och man har koll på potentiella flyktvägar (lägre risk). Att pendla i dessa situationer hade minskat upplevelsen av kontroll över situationen.
Cirkelteorin
Cirkelhypotesen används för att ta fram ett område inom vilket en gärningsperson har sitt hem, sitt arbete eller utför sina fritidsaktiviteter. Området som tas fram har formen av en cirkel och cirkeln definieras av brottsplatserna i en serie brott som är länkade till varandra. Cirkelns diameter skapar man av de två från varandra mest avlägsna brottsplatserna. Metoden har visat sig vara framgångsrik för att lokalisera sökområden vid seriemord, serievåldtäkter och mordbränder men också vid jaktbrott. För exempelvis inbrott är metoden mindre framgångsrik. Främst är det oprofessionella, impulsiva och oerfarna inbrottstjuvar som utför brott på hemmaplan.
Marodör
Brotten sker inom samma område som hemmet, arbetet och vardagen.
Pendlare
Brotten sker i ett eget område en bit bort från hemmet, efter en resa dit.
- Brottsplats
- Hem
- Vardaglig aktivitetszon / Brottsområde
Förebygga brottslighet på en plats
Man kan förebygga brott genom att planera och utforma miljöer på ett sätt som gör det svårare att begå brott och ökar människors känsla av trygghet. Den fysiska miljön påverkar nämligen hur människor beter sig. Om ett område är livligt och används av många människor under olika tider på dygnet, till exempel genom att det finns bostäder, affärer och arbetsplatser, minskar risken för brott eftersom fler kan se vad som händer och risken att bli upptäckt ökar. Även hur miljön är utformad spelar roll – bra belysning, öppna ytor och tydliga gångvägar gör det lättare att ha uppsikt och bidrar till en ökad känsla av trygghet. Dessutom är det viktigt att människor känner ansvar för området de befinner sig i. När en plats upplevs som välskött och det är tydligt vad som är privat och offentligt, blir människor mer benägna att ta hand om den. På så sätt kan en genomtänkt miljö både minska brottslighet, ge ökad trygghet och stärka gemenskapen mellan människor.
Referenser
Källor och länkar
Böcker, artiklar och material som ligger till grund för innehållet.
Bok
Granhag, P. A., Strömwall, L. A., Ask, K. & Landström, S. (2021) Handbok i rättspsykologi. Andra uppl. Liber
Bok
Dåderman, A. & Kajonius, P. (2022) Gärningsmannaprofilering. Personlighetens betydelse för utförande av brott. Studentlitteratur
Webb