Gärningsmannaprofilering

Att göra en profil på en gärningsperson innebär att man analyserar brottet och brottsoffret för att försöka förutsäga saker om gärningspersonens egenskaper eller hemvist. Profileraren försöker förstå hur gärningspersonen är, hur de tänker och känner, vilka motiv de har för att begå brott och vilka strategier som de använder sig av under utförandet.

Brottslänkning

Ett viktigt antagande som all gärningsmannaprofilering bygger på är beteendekonsistens, alltså att en person beter sig på ett liknande sätt vid likartade situationer och att gärningspersoner därmed visar återkommande mönster i sina beteenden. Det är dessa mönster som man använder sig av vid brottslänkning. Brottslänkning kopplar samman olika brottsplatser med varandra utifrån gemensamma faktorer. Man länkar på så sätt brotten till en gärningsperson eller grupp. Detta blir väldigt viktigt inom brottsbekämpning eftersom majoriteten av alla brott som begås faktiskt begås av bara några få gärningspersoner. När man kan länka olika brott till varandra så får man bevis från flera olika brottsplatser att arbeta med, rättsväsendets pengar sparas eftersom brotten kan undersökas gemensamt, och det möjliggör för att man ska kunna göra en gärningsmannaprofilering eller en geografisk profilering.

Man kan koppla samman brott med hjälp av olika fysiska bevis så som DNA-spår men också genom att titta på förövarens brottsplatsbeteende. Det sistnämnda är dock svårare och mer osäkert eftersom likheter i tillvägagångssätt också kan uppstå på grund av likartade situationer och alltså inte måste vara orsakade av samma gärningsperson.

Olika typer av gärningsmannaprofilering

Gärningsmannaprofilering är en metod som man ofta ser i filmer och på tv men som i verkligheten är mycket svårare, mer tålamodskrävande och mer osäker än vad de populära medierna ger sken av.

Man brukar skilja mellan deduktiv profilering, som drar slutsatser om gärningspersonen baserat på fakta och bevis från just det enskilda fallet, och induktiv profilering, där man försöker förutsäga saker om gärningspersonen baserat på statistiska kunskaper från tidigare uppklarade brott.

Det finns också något som kallas geografisk profilering, där försöker man förutsäga var gärningspersonen bor och befinner sig.

I Sverige har vi en speciell gärningsmannaprofilgrupp som hjälper lokala poliser med särskilt komplicerade utredningar. De driver inga egna utredningar utan hjälper poliser ute i landet när behov finns. Gruppen består av poliser, kriminaltekniker, beteendevetare, rättspsykiatriker och rättsläkare vilket ger en bred tvärvetenskaplig kompetens.