Vilseledande information och falska minnen

Vilseledande information som vittnet utsätts för kan via interferens påverka vittnets minne och i vissa fall helt förstöra vittnesmålets värde. Exempel på vilseledande information kan vara tidningsnotiser eller bilder som vittnet sett i media eller samtal mellan vittnen.

Vittnets minne kan också påverkas av ledande frågor. Därför måste man vara noga med hur man formulerar sig under ett förhör. En ledande fråga knuffar vittnet i rätt riktning men det går egentligen inte att skilja mellan ledande och vilseledande frågor, där vilseledande frågor alltså knuffar vittnet i fel riktning. Själva frågan kan skapa interferens hos vittnet och skapa ett falskt minne.

Exempel på olika typer av ledande frågor:

• Var det inte så att det var en epa-traktor ute på vägen den kvällen?
• Såg du den blåa cykeln den kvällen? (jämför med upplevelsen av att få frågan "Såg du en blå cykel den kvällen?")
• Vilken hastighet skulle du säga att fordonet hade då det kraschade in i huset? (jämför med upplevelsen av att få frågan "Vilken hastighet skulle du säga att fordonet hade när det kom i kontakt med huset?")

Falska minnen: Frågorna kan ändra svaren

Ett experiment som visar hur frågor kan påverka ett vittnes minne är följande: Försökspersoner fick se en film av en bilolycka och därefter besvara frågor. Hälften fick frågan: "Hur snabbt åkte bilen på landsvägen?" Hälften fick frågan: "Hur snabbt åkte bilen när den passerade ladan?" Men i filmen syntes aldrig någon lada. En vecka senare uppgav 17 % av de som fått frågan om ladan att de sett en sådan, jämfört med endast 3 % i den andra gruppen.

Vid ett annat experiment iscensatte man ett rån vid en tågstation där offret påstod sig ha blivit av med en bandspelare. Man frågade sedan vittnen till händelsen (som ej visste att allt var iscensatt) vad de sett och man bad dem bland annat att beskriva bandspelaren. Över hälften av vittnena gav en beskrivning av bandspelaren trots att de aldrig kan ha sett den, eftersom "tjuven" endast låtsades att ta något från väskan och gömma det innanför sin jacka.

Ett tredje experiment som visar vikten av icke ledande frågor var när man visade en filmatisering av en bilolycka för försökspersoner och sedan ändrade endast ett ord i en fråga som ställdes efteråt. "Hur snabbt körde bilarna då de krockade med varandra" omformulerades så att ordet krockade byttes ut mot "kraschade med varandra", "bumpade in i varandra", "kom i kontakt med varandra" och så vidare. Om man jämförde hur snabbt försökspersonerna uppskattade att bilarna körde så skilde det sig ungefär 15 km/timme i uppskattningarna mellan de mildare orden och de hårdare orden.

Vad påverkar uppkomsten av falska minnen?

Om ny information blandas med originalminnet direkt efter händelsen minns vi korrekt i cirka 50 % av fallen. Om informationen i stället tillförs en vecka senare, precis innan återerinring, minns vi korrekt i cirka 20 % av fallen. Tidpunkten för när informationen tillförs är alltså avgörande.

En annan viktig faktor är om vi uppmärksammar att den nya informationen inte stämmer med vår egen upplevelse. Om vi gör det kan vi avfärda den som felaktig och behålla vårt originalminne.

Detta kan förklara varför perifer information är lättare att påverka än central information. Det förklarar också varför information från trovärdiga källor har större påverkan – vi tenderar då att ifrågasätta vår egen upplevelse snarare än källan.