Kontrollteorier om brott

Kontrollteorier om brott

Kontrollteorier inom kriminologi försöker förklara varför de flesta människor inte begår brott, istället för att bara fokusera på varför vissa gör det. Svaret ligger i olika former av kontroll som påverkar oss.

En viktig del i kontrollteorin är sociala band, alltså våra relationer till andra och till samhället. Det kan handla om familj, vänner, skola, arbete eller lokalsamhället. Dessa band gör att vi bryr oss om vad andra tycker och vad vi riskerar att förlora. Till exempel kan en person avstå från att begå brott för att inte förlora sitt jobb, skada sina relationer eller få problem med lagen. Om dessa sociala band är svaga eller bryts, ökar risken för att personen begår brott.

Kontroll kan delas in i två typer:

• Officiell kontroll som innefattar lagar och regler som till exempel polis och domstolar ser till att människor håller sig till.
• Inofficiell kontroll som innefattar oskrivna regler och värderingar i samhället. Individer håller sig till normerna eftersom normbrott leder till skam eller kritik från omgivningen.

Kontrollteorin utgår också från att alla människor har behov och önskningar som de vill uppfylla. Ibland kan brott vara ett sätt att nå dessa mål. Men stark social kontroll kan hindra oss från att välja den vägen.

Personer med låg självkontroll har svårare att stå emot impulser och tar större risker vilket gör dem mer benägna att begå brott. Även faktorer som alkohol kan minska självkontrollen och göra att människor lättare begår brott. Uppfostran och socialisering spelar därför stor roll eftersom de lär oss att kontrollera våra impulser och följa regler.

Enligt kontrollteorin kan man förebygga brott genom att stärka människors sociala band. Det innebär till exempel att satsa på:

• en trygg familj
• en fungerande skola
• arbete och stabil försörjning
• ett aktivt lokalsamhälle

Särskilt viktigt är att stödja unga som riskerar att hamna utanför, till exempel genom utbildning och hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Ju starkare koppling en person har till samhället, desto mindre är risken att hen begår brott.