Sociala teorier om brott riktar blicken mot det omgivande samhället. Här står relationer, sociala strukturer och sammanhang i centrum för att förstå varför brott uppstår. Fokus ligger på hur uppväxtmiljö, grupptillhörighet, makt och samhälleliga villkor påverkar människor.

Dessa teorier utgår från att individen formas i samspel med andra. Människor ingår i familj, vänskapsgrupper, skola, arbetsliv och lokalsamhälle, och påverkas av de normer och värderingar som råder där.

Ekonomiska och sociala förhållanden

Forskning visar tydliga statistiska samband mellan sociala och ekonomiska faktorer och brottslighet. Det begås ofta fler brott i fattigare områden, och brottsligheten är ofta högre där ojämlikheten är stor. Det betyder inte att fattigdom automatiskt leder till brott, utan att risken kan öka på gruppnivå.

Familj och uppväxt

Familjen är en av de viktigaste miljöerna för barns utveckling. Barn som växer upp i instabila familjeförhållanden kan löpa något högre risk att hamna i kriminalitet, särskilt om separationer följs av långvariga konflikter eller brist på närvarande vuxna.

Det avgörande är ofta inte själva separationen utan hur barnets livssituation ser ut runt omkring. Trygghet, stabila relationer och tillgång till vuxna förebilder fungerar som viktiga skyddsfaktorer.

Skola och framtidstro

Skolan har stor betydelse för ungas livsval och framtidsmöjligheter. Ungdomar som upplever att deras chanser är begränsade, till exempel på grund av svaga skolresultat eller brist på möjligheter, löper större risk att söka sig till kriminella miljöer.

Skolan kan därför fungera både som risk- och skyddsfaktor. När elever lyckas i skolan och ser en möjlig framtid i studier eller arbete minskar risken för kriminalitet.

Bostadsområden och segregation

I utsatta områden, där låg inkomst, arbetslöshet och svag förankring på arbetsmarknaden är vanligare, kan flera sociala problem koncentreras samtidigt. Segregation innebär att grupper i samhället lever åtskilda från varandra och får olika tillgång till resurser som utbildning, arbete och sociala nätverk.

Figur 1. Andel av befolkningen i åldern 20-64 år i bostadsområdet som inte förvärvsarbetar under perioden 2010-2018.

Grafen visar att andelen utan förvärvsarbete ligger tydligt högre i utsatta områden under hela perioden 2010-2018.

Källa: SNS, Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter, figur s. 24

Värdena är rekonstruerade genom noggrann avläsning av publicerad figur och kan avvika marginellt från originaldata.

Visa datapunkter i tabell
ÅrUtsatta områdenÖvriga landetÖvriga urbana områden
20104428.626.4
201142.427.825.8
201242.528.826.4
201342.428.926.3
201441.628.725.9
20154028.525.4
201638.628.325
201737.627.624.4
201835.326.923.9
Figur 2. Utvecklingen av de årliga nominella medianinkomsterna i bostadsområdet 2010-2018.

Medianinkomsterna stiger över tid i alla miljöer, men nivåskillnaden mellan utsatta områden och övriga områden består.

Källa: SNS, Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter, figur s. 26

Värdena är rekonstruerade genom noggrann avläsning av publicerad figur och kan avvika marginellt från originaldata.

Visa datapunkter i tabell
ÅrUtsatta områdenÖvriga landetÖvriga urbana områden
201039148180
201148162190
201245160191
201346161197
201450168205
201558176214
201668185226
201779195237
201895206249

I sådana miljöer kan marginalisering uppstå. Långvarig marginalisering kan bidra till utanförskap och minskad tillit till samhället. Samtidigt är det viktigt att understryka att långt ifrån alla som växer upp i utsatta områden begår brott.

Sociala teorier förklarar brott bäst när fokus ligger på livsvillkor, relationer och möjligheter, inte på förenklade idéer om "brottsbenägna områden".

Källor: Granhag, P. A., Strömwall, L. A., Ask, K. & Landström, S. (2021). Handbok i rättspsykologi. Liber. Forskning.se och SNS-rapporten Bostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter enligt ursprungsmaterialet.