Moral och brottsligt beteende: Kohlberg, SAT och moraliska val

Psykologen Lawrence Kohlberg utvecklade en teori om hur människors moraliska tänkande utvecklas under uppväxten. Teorin bygger vidare på idéer från Jean Piaget om hur barns tänkande utvecklas. Kohlberg menade att vår förmåga att resonera kring rätt och fel förändras över tid och kan beskrivas som en trappa bestående av tre nivåer och sex steg.

Moralutveckling och kriminalitet

Kohlberg menade att människor oftast utvecklas uppåt i moraltrappan, men att alla inte når de högre nivåerna. Även vuxna kan resonera på de lägre nivåerna där egenintresse eller rädsla för straff styr besluten.

Flera studier har visat att ungdomsbrottslingar i genomsnitt resonerar på lägre nivåer i moraltrappan jämfört med ungdomar som inte begår brott. Detta har tolkats som att svagare förmåga till moraliska resonemang kan öka risken för brottsligt beteende. Samtidigt riktas det kritik mot både mot kohlbergs trappa och tolkningarna om svag moral och brottsliga beteenden. Forskare betonar att kriminalitet också påverkas av många andra faktorer, till exempel miljö, uppväxt och den sociala situation som individen befinner sig i.

SAT-teorin

Situationell handlingsteori (SAT) är en teori inom kriminologin som ser brott som moraliska handlingar. Enligt SAT fattar människor beslut i konkreta situationer där de väger olika handlingsalternativ mot sina moraliska uppfattningar om vad som är rätt eller fel.

Om en person begår ett brott beror det enligt teorin ofta på att personen i den aktuella situationen uppfattar brottet som ett möjligt eller acceptabelt handlingsalternativ. Det kan till exempel vara fallet om frestelsen är stor och om det saknas tydliga konsekvenser eller risker som avskräcker.

I andra situationer kan en person egentligen tycka att handlingen är fel, men ändå begå brottet därför att hen påverkas av starka yttre faktorer, som grupptryck, provokation eller andra incitament. Om självkontrollen är svag kan det då bli svårt att motstå frestelsen trots att handlingen strider mot personens egna värderingar.

När en person möter en frestelse eller en provokation till exempel möjligheten att stjäla något, skicka ett hatmeddelande eller reagera aggressivt avgör personens moraliska värderingar och hur situationen tolkas om handlingen uppfattas som ett möjligt alternativ eller inte. De flesta människor ser normalt inte sådana handlingar som ett alternativ, medan andra kan göra det i vissa situationer.

Det betyder dock inte att personer som begår brott saknar moral. Alla människor har moraliska uppfattningar, men de kan skilja sig åt när det gäller vilka regler man tycker är viktiga och hur allvarliga vissa handlingar anses vara. Ibland kan en person till exempel tycka att en brottslig handling är rättfärdigad, till exempel om man upplever att man blivit orättvist behandlad.

I vissa fall kan människor också bryta mot lagar eftersom de inte håller med om lagen. Ett exempel är lagar i vissa länder som begränsar hur politiska händelser får beskrivas. I Ryssland har det till exempel varit förbjudet att kalla kriget i Ukraina för ett krig. Personer som ändå gör det bryter mot lagen, men kan samtidigt uppleva att de handlar moraliskt rätt genom att säga sanningen.

Forskning visar därför att brottsligt beteende ofta handlar om hur människor tolkar en situation och vilka moraliska regler de anser är viktiga, snarare än om att de helt saknar moral. Moral, personliga värderingar och hur man resonerar kring rätt och fel kan alltså påverka om en person följer eller bryter mot lagar.