Moraliska teorier om brottslighet undersöker hur människor tänker kring rätt och fel. Fokus ligger inte bara på vad en person gör, utan också på hur personen resonerar i situationen och vilka regler som uppfattas som viktiga.

Kohlbergs moralutveckling

Psykologen Lawrence Kohlberg utvecklade en teori om hur människors moraliska tänkande utvecklas under uppväxten. Teorin beskriver tre nivåer och sex steg.

Den prekonventionella nivån

  • Lydnad och straff: regler följs för att undvika straff.
  • Jagorientering: handlingar bedöms utifrån egen nytta och personlig fördel.

Den konventionella nivån

  • Goda relationer: man vill bli omtyckt och godkänd av andra.
  • Lag och ordning: lagar och regler följs för att samhället ska fungera.

Den postkonventionella nivån

  • Sociala kontrakt: lagar ses som viktiga men möjliga att förändra.
  • Universella etiska principer: beslut grundas i rättvisa, människovärde och mänskliga rättigheter.

Flera studier har visat att ungdomsbrottslingar i genomsnitt resonerar på lägre nivåer i moraltrappan än ungdomar som inte begår brott. Samtidigt betonar forskare att moralutveckling bara är en del av förklaringen. Miljö, uppväxt och social situation spelar också stor roll.

Situationell handlingsteori

Situationell handlingsteori, ofta förkortad SAT, ser brott som moraliska handlingar som uppstår i konkreta situationer. Enligt teorin väger människor olika handlingsalternativ mot sina moraliska uppfattningar om vad som är rätt och fel.

Om en person begår ett brott beror det ofta på att handlingen i just den situationen uppfattas som ett möjligt eller acceptabelt alternativ. Det kan handla om frestelser, provokationer, grupptryck eller svag självkontroll.

Det betyder dock inte att personer som begår brott saknar moral. Alla människor har moraliska uppfattningar, men de kan skilja sig åt när det gäller vilka regler som upplevs som viktiga och hur olika handlingar rättfärdigas.

Brottsligt beteende handlar ofta mindre om avsaknad av moral och mer om hur en situation tolkas.

När lag och moral inte sammanfaller

I vissa fall bryter människor mot lagar därför att de inte håller med om dem. Då kan en handling vara olaglig men samtidigt upplevas som moraliskt riktig av den som utför den. Det visar varför laglydnad och moral inte alltid är exakt samma sak.

Källor: Howitt, D. (2002). Forensic & Criminal Psychology. Pearson Education. Ursprungsmaterialet hänvisar även till texten När brott blir ett acceptabelt handlingsalternativ.