Genetik och brott

En genetisk skillnad som ofta diskuteras är könskromosomerna X och Y. Kombinationen XX leder vanligtvis till kvinnligt kön, medan XY leder till manligt kön. Eftersom maskulinitet ibland kopplas till högre nivåer av aggressivitet har forskare undersökt om personer med en extra Y-kromosom (det vill säga klinefelters syndrom, XXY), kan vara mer aggressiva än andra.

Personer med denna kromosomuppsättning är relativt få i befolkningen men vissa studier har visat att de något oftare än genomsnittet förekommer i brottsstatistik. Däremot har forskningen inte kunnat visa att de är överrepresenterade i våldsbrott, utan snarare i icke-våldsamma brott. Detta tyder på att sambandet mellan kromosomer, aggressivitet och brottslighet är mer komplext än man tidigare trodde.

Gener och våldsbrott

Forskning har också undersökt om specifika gener kan ha betydelse för våldsamt beteende. Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat två gener MAOA och CDH13 som kan kopplas till en ökad benägenhet att begå upprepade våldsbrott.

I studien analyserades arvsmassan hos 895 personer i Finland som dömts för olika typer av brott. Brotten varierade från mindre allvarliga förseelser, till exempel stöld och rattfylleri, till grov misshandel och dödligt våld. Resultaten visade ett samband mellan upprepade våldsbrott och genen MAOA. Denna gen påverkar nedbrytningen av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket kan ha betydelse för hur impulser och aggression regleras. Ibland kallas genen för krigargenen just för dess koppling till aggressivt beteende.

Hos personer som begått upprepade våldshandlingar identifierade forskarna också genen CDH13. Tidigare forskning har också kopplat denna gen till beteendestörningar och svårigheter med impulskontroll.

Även om studier kan koppla enskilda gener till våldsamt beteende så är de genetiska faktorerna bara är en del av förklaringen. Resultaten kan inte användas för att förutsäga om en enskild person kommer att begå brott eller inte. Forskningen tyder på att generna samspelar med exempelvis miljö, livserfarenheter och drogbruk i utvecklingen av aggressivt och våldsamt beteende.