Social inlärning
Teorier om social inlärning förklarar brottsliga beteenden genom att fokusera på hur människor lär sig beteenden i samspel med andra. Enligt dessa teorier formas individen i de sociala sammanhang vi ingår i, till exempel familj, vänner och andra grupper.
En viktig del är att vi påverkas av människor omkring oss. Om personer i ens omgivning begår brott eller har en positiv inställning till brott så ökar risken att man själv att man själv begår brott eller får en positiv inställning till det.
Kriminellt beteende lärs in genom kontakt med andra människor exempelvis våra anknytningspersoner och vänner. Om man ofta umgås med personer som begår brott, lär man sig både hur man gör och varför det kan vara acceptabelt. På samma sätt lär man sig laglydigt beteende om man omges av personer som följer lagar och normer.
Alla människor lär sig också genom belöningar och bestraffningar. Om ett brott leder till något positivt, som pengar, status, spänning eller uppmärksamhet, ökar sannolikheten att personen gör om det. Om beteendet istället leder till negativa konsekvenser minskar sannolikheten. Brottsliga beteenden kan också förklaras med grupptryck, där en person påverkas att göra något den annars inte skulle ha gjort.
Neutralisering – att rättfärdiga brott
En viktig del inom social inlärning är neutraliseringsteorin. Den handlar om hur personer som begår brott ofta försöker rättfärdiga sina handlingar, både inför sig själva och andra. Det kan till exempel ske genom att man skyller på omständigheter eller andra personer, påstår att offret förtjänade det eller förnekar att någon blivit skadad.
Genom sådana tankesätt kan man minska skuldkänslor och göra det lättare att begå brott. Dessa sätt att tänka lärs ofta in i sociala grupper och kan sänka tröskeln för att fortsätta utföra brottsligt beteende.
Social inlärning sker även via media och internet. Till exempel kan unga påverkas av vad de ser i sociala medier, nyheter eller i vissa grupper där brott framställs som något normalt eller attraktivt. För att förebygga brott är det därför viktigt med positiva förebilder och att minska negativt media påverkar och grupptryck.
Referenser
Källor och länkar
Böcker, artiklar och material som ligger till grund för innehållet.
Bok
Granhag, P. A. Strömwall, L. A. Ask, K. & Landström, S (2021) Handbok i rättspsykologi. Andra uppl. Liber
Webb
Webb