Vissa kriminologiska teorier förklarar brott med hjälp av konflikter, maktordningar och samhälleliga påfrestningar. Andra fokuserar på varför de flesta människor trots allt inte begår brott.

Makt- och konfliktteorier

Makt- och konfliktteorier menar att orsaker till brott kan sökas i motsättningar mellan grupper i samhället. Det kan handla om konflikter mellan kulturer, samhällsklasser eller mellan grupper som har olika mycket makt och inflytande.

En central tanke är att de grupper som har störst makt också i hög grad bestämmer vilka beteenden som definieras som brottsliga. Teorierna riktar därför kritik mot hur lagar, normer och sanktioner kan slå olika mot olika grupper.

Strainteori

Strainteori utgår från att människor kan uppleva starka påfrestningar när de saknar legitima möjligheter att nå samhällets mål, till exempel ekonomisk framgång eller social status. När vägen till dessa mål upplevs som stängd kan brott framstå som ett möjligt alternativ.

Teorin betonar också att motgångar och ogynnsam behandling kan skapa negativa känslor som i vissa situationer ökar risken för brottsliga handlingar.

Kontrollteorier

Kontrollteorier försöker förklara varför de flesta människor inte begår brott. Svaret finns enligt dessa teorier i olika former av kontroll som håller tillbaka våra impulser och handlingar.

En viktig del är de sociala banden till familj, skola, arbete och lokalsamhälle. Ju starkare dessa band är, desto mer finns att förlora på att begå brott. Om banden är svaga eller bryts kan risken öka.

Två former av kontroll

  • Officiell kontroll: lagar och regler som upprätthålls av exempelvis polis och domstolar.
  • Inofficiell kontroll: oskrivna regler, normer och värderingar som förstärks genom skam, kritik eller socialt erkännande.

Kontrollteorier betonar också självkontroll. Personer med låg självkontroll kan ha svårare att stå emot impulser och kan därför bli mer benägna att ta risker eller begå brott.

Förebyggande slutsatser

Utifrån kontrollteorier kan brott förebyggas genom att stärka människors band till samhället: trygga familjer, fungerande skolor, arbete, stabil försörjning och ett aktivt lokalsamhälle fungerar som skyddande strukturer.

De här teorierna påminner om att brott inte bara handlar om vilja, utan också om tillgång till möjligheter, hinder och social förankring.

Källor: Granhag, P. A., Strömwall, L. A., Ask, K. & Landström, S. (2021). Handbok i rättspsykologi. Liber. Rådet för brottsförebyggande i Finland enligt ursprungsmaterialet.